Historia

I Helsingborgs Dagblad den 8 januari 1969 kunde Helsingborgarna läsa att ett nytt stort bostadsprojekt planerades i staden. Enligt artikeln hade byggnadsingenjören Gösta Kindberg för avsikt att uppföra ett hus med 90 bostadslägenheter i kvarteret Kompassen. Ansvarig arkitekt var professor Sten Samuelson. 

Projekteringen av vårt fina hus Kompassen 4 eller som det ofta kallas "Langetten"-- efter de rundbågade överstyckena högst upp -- hade påbörjats.

Hur såg stadsbilden ut på Drottninggatan längre tillbaka i tiden?

Från början låg här ett tegelbruk. I Helsingborg med omnejd var tillgången på lera god och tegeltillverkningen fick ett uppsving under andra hälften av 1800-talet. Pålsjö nya Tegelbruk, eller som det kallades det Schmidtska tegelbruket, låg strax söder om Johan Banérs gata på den östra sidan av Drottninggatan.

År 1872 köpte konsul J. C. M Schmidt från Landskrona mark av ryttmästare G A Follin på Pålsjö. Det var ett stort område mellan sundet i väster, Allerumsskogen i öster, Pålsjö skog i norr och Halalid i söder. Själva tegelbruket uppfördes nedanför landborgen mellan nuvarande Johan Banérsbacken och Halalid. Leran togs huvudsakligen från slänten men kom också från kolbrytningen ovanför landborgen på Tågaborg.

Konsul Schmidts tegelbruk gjorde konkurs 1881. Tegelbruket revs och marken såldes till konsul Nils Persson och August Sylwan. Vid byggandet av SHJ (Skåne – Hallands Järnväg) 1883 – 1885 skars kontakten av mellan lertagen i landborgen och tegelbruket nedanför. Konsul Persson och August Sylwan som var driftiga och framstående industrimän i Helsingborg begärde skadestånd från järnvägsbolaget och började i stället att exploatera marken för bostäder.

År 1885 påbörjade de styckning och försäljning av tomter vilket de fortsatte med till 1800-talets slut. 

Husen som uppfördes här vid sekelskiftet var i flera fall ståtliga patriciervillor, två av dem ritade av Helsingborgs stadarkitekt Alfred Hellerström. Hellerström var kanske mest känd för rådhuset byggt 1897 och Handelsbankens hus intill. Patriciervillorna i kvarteret Kompassen påminde om husen i fågelkvarteren på Olympia, men var elegantare utförda. Husen uppfördes åt flera prominenta helsingborgare, bl.a. landshövdingen greve Gotthard Wachtmeister.

I slutet av 1960-talet köptes de åtta fastigheterna upp och slogs samman till Kompassen 4. Staden växte och läget intill Sundet var naturligtvis attraktivt för en högre exploatering. De gamla husen var i sammanhanget udda, ineffektiva och svåra att underhålla som privatbostäder.

År 1972 fick Sten Samuelson arkitektkontor bygglov för ett ”mycket långt flerbostadshus” i fyra våningar. Huset uppfördes 1973 – 1974. Försäljningen av lägenheter som sköttes av Cronholms Mäklarfirma lär ha gått trögt till en början. Det var en stor investering för både byggare och boende.

Det är allmänt känt att professor Sten Samuelson reste en hel del och gissningsvis var det på någon av sina resor till utlandet som han fick inspiration till Kompassen 4. Skisserna visade en rivieraliknande byggnad. Den omfattar 95 lägenheter, alla med stora balkonger som vetter mot Sundet. Helheten med parkering i källarplanet och hissar direkt upp till lägenhetsentréerna är mycket effektiv och väl genomarbetad.

I bevarandeprogrammet för Drottninggatan och Pålsjö går det att läsa att Kompassen 4 bedömts som ”särskilt värdefull bebyggelse” enligt PBL (Plan och byggnadslagen) 3:12§. Det för bl a med sig att den långa fasaden med öppna balkonger inte får förvanskas utan ska bevaras så nära sitt ursprung som möjligt.

Alla vi som bor i Kompassen 4 känner både glädje och stolthet över vårt fina och välskötta hus. I september 2024 firade föreningen 50-års jubileum.